Så slår kriget mot ryssarnas vardag: ”Snudd på bensinransonering”
Dixelius: ”Reserverna är på väg att ta slut i år”
Kriget mot Ukraina har blivit en allt tyngre börda för Rysslands ekonomi. Drönarattacker mot flygplatser och oljeraffinaderier skapar bensinbrist och stängda flygplatser. Kriget märks nu i vardagen för allt fler ryssar.
– Det är uppenbart att många ryssar är trötta på att det här kriget pågår, säger Rysslandskännaren Malcolm Dixelius.
Ukrainas drönarattacker slår mot oljeinfrastruktur och flygplatser, med följden att bränslebristen nu når vanliga ryssar. När vardagliga funktioner inte längre fungerar blir kriget plötsligt påtagligt – och missnöjet växer, enligt Malcolm Dixelius.
Reservfonderna på väg att sina
Ryssland har hittills kunnat hålla igång kriget med hjälp av sina oljeinkomster, men en stor del av tillgångarna, motsvarande cirka 300 miljarder dollar, är frysta i västvärlden. De inhemska reserverna minskar snabbt.
– Det som finns i ryska banker kommer att ta slut i år och det har öppet diskuterats i Ryssland, säger Dixelius.
Kina en nyckelspelare
Putin och Kinas president Xi Jinping möts nästa vecka. Enligt Dixelius blir Rysslands ekonomiska kris en central fråga.
– Kina går en balansgång. De tycker inte om kriget, men framför allt vill de inte att Ryssland ska förlora, säger han.
Samtidigt har Kina starka egna intressen att bevaka. EU är en betydligt viktigare handelspartner än Ryssland, och Peking vill undvika att hamna i direkt konflikt med väst. Det gör att relationen mellan Xi och Putin är känslig – där Ryssland behöver Kina mer än Kina behöver Ryssland, menar Dixelius.
Ekonomin kan avgöra krigets slut
Enligt Dixelius är det ytterst de ekonomiska realiteterna som kan pressa fram en öppning. Rysslands resurser minskar i snabb takt och de frysta tillgångarna i internationella banker kan i framtiden bli ett förhandlingskort i en fredsuppgörelse.
– Jag tror på någon form av öppning under det här året. Putin vill nå sina mål, men om pengarna tar slut tvingas Ryssland in i förhandlingar, säger Malcolm Dixelius.
Han menar att det inte nödvändigtvis är militära framgångar eller bakslag som avgör krigets utveckling, utan ekonomins hållbarhet. När de finansiella reserverna tryter kan det bli den faktor som tvingar Kreml att tänka om.
