”Mirakellådan” räddade Petras liv – fick nytt hjärta i 40-årsåldern

Den har kallats mirakellådan, en låda där ett hjärta kopplas upp för att hållas i form bättre än tidigare metoder. Lådan används vid transplantationer och håller ett hjärta vid liv i minst åtta timmar.
Forskarna bakom samt Hjärt- och lungfonden tänker sig att den ska möjliggöra fler transplantationer i framtiden.

Metoden bakom hjärtlådan kallas för icke-ischemisk hjärtpreservation, även den utvecklad i Lund har nu ingått i en studie på ungefär fem år där den använts vid hjärttransplantationer. Metoden är, förenklat, att ett hjärta som ska transplanteras placeras i en låda och kopplas upp till slangar kopplade till en pump som pumpar blodtillblandad vätska under hela transporten.

– Det som skiljer är att man tidigare inte gav hjärtat någonting under transporten. Då lade man det i en kyllåda på is vid transporten. Det innebar begränsningar hur länge man kunde göra det, när den totala tiden gick över fyra timmar blev det problem, säger Johan Nilsson, överläkare och professor i thoraxkirurgi vid Lunds universitet.

Men den nya metoden kan hjärtan transporteras i minst åtta timmar men det finns också exempel på att det klarar sig i tolv timmar under transport i hjärtlådan. När lådan väl tas i bruk kliniskt kan det därför bli möjligt att hitta donatorer över ett större område än tidigare och samarbeta över landsgränser ännu mer än vad man gör i dag.

– Man kan nu på bättre sätt matcha donatorn med mottagaren. Det är viktigt vid hjärttransplantation med rätt hjärta till rätt patient vid rätt tid. Desto fler att välja mellan desto bättre möjligheter. I dag händer det att om det inte finns en lämplig mottagare kanske inte ett hjärta används, på grund av en ovanlig blodgrupp eller att något immunologiskt gör att det inte fungerar.

Stöd från hjärt- och lungfonden

Hjärt- och lungfonden ser också en stor potential i hjärtlådan. Därför har man tilldelat 15 miljoner kronor till forskningen på en fortsatt utveckling av tekniken.

– Med den här metoden kommer man kunna öka antalet donerade hjärtan. Men kanske också andra organ på ett säkrare sätt med en säkrare transport, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt- och lungfonden.

Patienterna som ingått i studien kommer nu följas upp under ett års tid och de resultat man fått ska analyseras. Lådan är tillgänglig över hela världen men inte helt godkänt än för kliniskt bruk.

– Den största begränsningen nu är att den (lådan) inte är CE-märkt och i USA måste den FDA-godkännas och det är först efter studier i USA, säger Johan Nilsson.

”Jag är så oerhört glad och tacksam”

Petra Jonsson var i 40-årsåldern när hennes hälsa blev allt sämre. Efter många undersökningar visade det sig att hon hade en medfödd hjärtsjukdom och till sist ville det sig så illa att hon behövde ett nytt:

– Jag hade flimmer och blev elkonverterad jättemånga gånger, det höll man på med till sist då jag bröt igenom i flimmer. Då gick jag i permanent flimmer och det blev till sist hjärtsvikt.

Till slut kontaktade hennes läkare Lunds universitetssjukhus, ett av de två sjukhus i landet där hjärtan transplanteras. Hon fick möjlighet att ingå i studien med hjärtlådan. När hon väl ingick i studien gick det bara några månader för henne att få ett nytt hjärta.

– Jag märkte på en gång (efter operationen) att jag kunde andas. I dag mår jag bra, mitt nya hjärta mår alldeles förträffligt. Jag blir ingen hundrameterslöperska, men det hade jag inga planer på heller. Jag lever mitt liv och är så oerhört glad och tacksam.

Vad känner du kring den människan vars hjärta du fick donerat till dig?

– Värme. Och framförallt tänker jag på en familj som i en väldigt svår stund tog det här beslutet och det är med stor ödmjukhet jag tänker på dem och med en stor värme.