Jag hittade en kedja begravd under min brevlåda – så här gick det till.
Jag hittade en kedja begravd under min brevlåda – så här gick det till.
När vi skulle byta ut vår gamla, slitna brevlåda började jag gräva runt stolpens fot och stötte på något hårt bara några centimeter ner – en rostig kedja begravd ungefär 20 centimeter under marken.
Först trodde jag att jag hade hittat en skatt, men verkligheten kom snabbt ikapp.
Ju mer jag grävde, desto tydligare blev det att kedjan var fäst vid ett metallankare inbäddat i betong, som användes för att förankra brevlådestolpen i marken.
Det visade sig vara en smart lösning på ett vanligt problem på landsbygden: vandalism mot brevlådor.
I vissa områden hade uttråkade eller oförsiktiga förare roat sig med att välta brevlådor.
Istället för att bara klaga eller vänta på hjälp tog landsbygdsbor saken i egna händer – med tuffa, gammaldags metoder.
De förstärkte stolparna med betong, bytte ut trästolpar mot stålrör och svetsade ibland fast armeringsjärn för att avskräcka förstörelse.
Ett enda slag och förövarna fick en läxa – böjda stötfångare, trasiga delar och en sargad stolthet.
När jag upptäckte det där begravda ankaret kunde jag inte låta bli att beundra uppfinningsrikedomen.
Den som satt dit det menade allvar. Jag ryckte i kedjan, men den rörde sig inte – fortfarande fast i betongen och lika stadig efter alla år.
Jag bestämde mig för att låta den vara kvar. Numera har vi kameror och rörelsedetektorer, men på avlägsna platser med dålig täckning och långa uppfarter är tunga förstärkningar fortfarande det bästa skyddet.
Jag säger inte att du ska bygga en fälla – det är olagligt – men att stärka din brevlådestolpe är ett smart, prisvärt och lagligt sätt att skydda den.
Den där rostiga kedjan påminde mig om hur landsbygdsbor förr löste problem – med envishet, kreativitet och lite vrede för att få jobbet gjort.
Det är inte bara en kedja – det är en bit landsbygdsrättvisa som fortfarande står på vakt.
