Irene fick TBE: Benen var som gelé
”Jag trodde att jag hade fått hjärnblödning”
Hon satt i gräset och njöt av hästtävlingarna på Strömsholm.
Två dagar senare fördes hon akut till sjukhus med huvudvärk och illamående.
– Jag trodde att jag hade fått hjärnblödning, men det var TBE, säger Irene von Rosen Eklund, 55.
Hon märkte inte när hon fick fästingbettet under picknicken i gräset den 16 juni förra året. Först dagen efter hästtävlingarna, när hon var hemma i huset i Flen, fick hon en kraftig huvudvärk som inte ville ge med sig.
Natten blev en mardröm.
– Jag började kräkas och fick hög feber. Vi åkte in till sjukhuset i Katrineholm klockan fem på morgonen. Där tog de en massa prover: blodprover, magnetröntgen och ryggmärgsprov.
Irene gled in och ut ur medvetslöshet. Efter ett par dagar tog läkarna beslutet att skicka henne till IVA på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
– Det var en väldigt orolig tid för min familj. Jag var medvetslös i omgångar. Jag vaknade, såg att någon var där och sedan försvann jag igen, säger hon.
När hon vaknade upp efter tre, fyra dygn hade hon problem med sina händer.
– Jag kunde inte räta ut mina händer, handlederna gick inåt. Händerna skakade också så mycket att jag behövde hjälp med att äta.
Efter en vecka på sjukhus flyttades Irene över till medicinavdelning.
– Jag kunde inte gå på toa själv, så jag fick blöja. Jag tyckte att det var väldigt obehagligt så jag sa: ”Nej, nu måste jag upp”. Så de fick hämta en rullstol åt mig, jag blev utrullad till toaletten så att jag kunde få hjälp att gå på toaletten själv.
”Jag ville bara hem”
Irene bestämde sig för att bli självständig snabbt och drev på för att bli bättre.
– Jag försökte ta på mig egna kläder och göra saker själv trots att jag inte kunde använda benen. De var inte brukbara, jag kunde verkligen inte stå. Benen var som gelé, jag kände ingen kraft i dem och kunde inte få upp kroppen på benen.
– Jag försökte gå på toaletten och duscha och sådant – med hjälp. Att få hjälp med att torka sig och sånt var fruktansvärt.
Efter ett par, tre veckor kunde hon efter idogt tränande ta sig fram med hjälp av rullator och blev utskriven.
– Jag var inte så stark då heller, men jag ville bara hem. Några gånger trillade jag i trädgården och då fick min man komma och hjälpa mig upp, för jag kom inte upp.
Trots att Irene var på fötterna tidigt märktes hon effekterna av TBE på andra vis.
– Jag gick jättelångsamt när jag skulle gå, så väldigt långsamt, så alla fick vänta på mig. Sedan pratade jag jättelångsamt, väldigt segt.
Hon var sjukskriven fram till i mars i år. I jobbet som ridlärare med barn som elever krävs det att hon är alert under ridlektionerna.
– Det gick inte att hålla lektion. Jag var inte riktigt med hela tiden och var ganska långsam i kroppen, säger hon.
Var vaccinerad mot TBE
Irene säger att hon var vaccinerad mot TBE.
– Men det hade gått fem år och jag är osäker på om jag verkligen hade gjort grundvaccinationen rätt. Jag tog min sista spruta 2019 och skulle ta om den förra sommaren, men det hann jag inte.
Hennes tips till alla är att lyssna till kroppen.
– Man ska vara medveten om att fästingar finns och att det kan vara anledningen till att man blev sjuk. Man ska kolla upp det direkt, tycker jag, vänta inte. Och sedan: Vaccinera er – och håll koll på vaccinationsdatumen.
