Efter folkhögskolas konkurs – 14 rektorer kräver att staten tar sitt ansvar
Markaryds folkhögskola, som nyligen gick i konkurs, är den första folkhögskola i landet att göra det efter att anslagen minskat. Nu har 14 rektorer på folkhögskolor i södra Sverige skrivit en debattartikel där de kräver att statsbidraget räknas upp i takt med kostnadsökningarna.
– Vi vill uppmärksamma att det gått så långt nu med underfinansieringen. Jag tror tyvärr att Markaryd inte kommer vara ensamma om att gå i konkurs, säger Erik Engsbårten, rektor på Grimslövs folkhögskola i Alvesta kommun, som är en av rektorerna som skrivit debattartikeln.
90 procent behöver dra ned
En rapport från Folkbildningsrådet visar att anslagen till folkhögskolorna inte följt med inflationen och att nuvarande statsbidrag inte täcker verksamhetens faktiska kostnader. I rapporten svarar omkring 90 procent av folkhögskolorna att de ha behövt dra ned på sin verksamhet under 2023 och 2024.
– Siffrorna borde väl väcka till eftertanke, säger Erik Engsbårten.
Deltagarna positiva
På Markaryds folkhögskola hölls den allra sista skolavslutningen den 10 juni och de elever SVT pratade med var överens om att skolan betytt mycket för dem.
– Jag vet inte var jag hade varit annars. Skolan har betytt så mycket för mig och utan den hade jag inte stått här idag, säger Ronja Nihlén Stansert som tog studenten på Markaryds folkhögskola efter tre år.
Utbildningsministern avböjer intervju
Genom debattartikeln hoppas rektorerna nu att de ska kunna påverka politikerna.
– Att en folkhögskola går i konkurs är ett varningstecken. Vi vill uppmärksamma ledande politiker att det här kan inte få fortsätta, säger Erik Engsbårten.
Utbildningsministern Johan Pehrson (L) har avböjt en intervju men skriver i ett uttalande till SVT att regeringen värnar om folkbildningen och att svensk folkbildning får fortsatt ett stort statligt stöd på omkring fyra miljarder kronor, där mer än hälften går till folkhögskolorna.
”Jag vill även lyfta vikten av det delade finansieringsansvaret för folkbildningen. Detta innebär att staten, regionerna, kommunerna och huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att finansiera folkbildningens verksamheter.”
Svårt att fokusera på kärnuppdraget
I Folkbildningsrådet rapport framgår det också att över 50 procent av folkhögskolorna planerade att söka annan finansiering 2025 för att hantera de ekonomiska utmaningarna. Men rektorn Erik Engsbårten ser risker med det.
– Det är svårt att fokusera lika mycket på kärnuppdraget när man behöver fokusera så mycket på att få in pengar för att överleva.
