Claes Erikssons känga mot influencers: ”Det yttersta beviset på den totala hjälplösheten”

Humorikonen Claes Eriksson, 74, har inte tystnat med åren – tvärtom. I sitt sommarprat i P1 år 2023 levererade han en svidande kritik mot dagens samhälle, med särskilt fokus på influencers och den utveckling han ser som ett tecken på fördumning och passivitet.

Claes Eriksson är ett namn som för alltid är förknippat med svensk humorhistoria. Tillsammans med Galenskaparna och After Shave har han i decennier levererat skarpa samhällssatirer förklädda till sketcher, revyer och filmkomik. Men även utanför scenen fortsätter han att engagera sig i samhällsdebatten – numera med en allt mer allvarlig ton.

När han 2023 fick möjligheten att hålla sitt första sommarprat i Sveriges Radios P1, använde han plattformen till att ventilera sin oro över vart samhället är på väg. Särskilt riktade han udden mot det han upplever som en ökad okritiskhet i samhället – något han menar tar sig uttryck i influencer-kulturen.

– TV-programmen svämmar över av experter som talar om hur vi ska äta, sova, leva, tänka, prata, träna, dansa, röra oss, laga mat. Hur vi ska bo, möblera, semestra, sköta våra barn, våra relationer, vår ekonomi, våra katter, hundar, undulater, släkter, vänner, ovänner, grannar, sa Eriksson med tydlig irritation i rösten.

Sedan kom den verkliga bredsidan – riktad mot influencers:

– Ja, det finns experter på allting och högst upp i denna tveksamma näringskedja tronar det yttersta beviset på den totala hjälplösheten – influencern. Influeraren, indoktrineraren, påverkaren, hjärntvättaren, lobotomeraren, med alla sina tusentals följare.

Ett samhälle där alla följer – men ingen ifrågasätter

För Claes Eriksson handlar kritiken inte bara om influencers i sig, utan om vad deras popularitet säger om vår samtid. Enligt honom är det ett symptom på något djupare – en förlorad förmåga till självständigt tänkande och ifrågasättande.

– Jag som kommer från en tid som lärde ut att man skulle ifrågasätta auktoriteter, ser istället med fasa hur man börjar ifrågasätta demokratin, sa han och syftade på att vi allt mer tycks lita på individer med stort genomslag i sociala medier snarare än på etablerade institutioner och fakta.

Hans ord speglar en växande oro bland äldre generationer som ser hur yngre människor idag hämtar mycket av sin information, livsstilsråd och världsbild från sociala medier – ofta från personer utan vare sig formell utbildning eller erfarenhet inom de ämnen de uttalar sig om.

“Vad är egentligen ett inflytande värt?”

Eriksson utvecklade sina tankar ytterligare när han gästade Hellenius hörna samma år. Där förklarade han att han inte förstår vitsen med influencers – människor vars främsta syssla är att påverka andra, ofta i kommersiella syften.

– Vad är det de influerar till egentligen? Konsumtion? Yta? Självcentrering? Det är ju inte kunskap eller bildning, sa han i programmet.

Hans uttalanden har väckt både stöd och kritik. Många, särskilt i äldre generationer, hyllar hans mod att säga det “många tänker men inte vågar säga”. Samtidigt har yngre röster ifrågasatt hans förståelse för den digitala verklighet som influencers verkar i – där inflytande inte nödvändigtvis bygger på auktoritet, utan på förtroende och igenkänning.

Ett avskalat försvar för eftertanke

Oavsett åsikter väcker Claes Erikssons ord frågor. Har vi blivit för godtrogna? Har algoritmer och viral räckvidd tagit över rollen som folkbildare? Vad händer med demokratin när vi börjar följa profiler istället för principer?

För Eriksson handlar det inte om att förakta en yngre generation – utan om att uppmana till reflektion, kritiskt tänkande och att inte låta sig ledas av första bästa trend.

– Det är inte förbjudet att tänka själv. Det är inte förbjudet att vara skeptisk. Det är inte förbjudet att säga “nej tack”, sa han i sitt sommarprat – och avslutade med orden:

– Humor kan förklara mycket, men ibland måste man tala allvar.