Barnens rörelse glöms bort – samhället måste agera nu

Sverige står inför en kris som hotar våra barns fysiska och psykiska hälsa.

Lekplatser monteras ner, skärmar tar över alltmer av deras tid, och rörelseglädjen och motoriken vi en gång tog för given försvinner.

Om vi inte agerar nu riskerar vi att förlora en hel generation som inte får samma möjlighet till fysisk utveckling som vi vuxna hade.

Enligt en ny rapport från SLU försvinner lekplatser snabbt i många svenska kommuner. Föräldrar vittnar om längre avstånd till lekplatser, vilket gör det svårare att ge sina barn tillgång till utomhuslek. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens riktlinjer att små barn bör begränsa sin skärmtid, men verkligheten ser annorlunda ut. Enligt en studie från Leo’s Lekland med 2 000 föräldrar använder sju av tio fyraåringar och hälften av tioåringarna skärmen mer tid än rekommenderat. Skärmarna är på väg att ta över barnens liv.

Hur har vi hamnat här? Varför tillåter vi att barns rörelse begränsas till korta stunder på skolgården eller bästa fall, organiserade idrottsaktiviteter? Vi ser dagligen på våra anläggningar hur viktig rörelse är för barns utveckling. Spring, hopp och lek – allt ger positiva effekter på barnens hälsa. Men vi kan inte ensamma lösa detta samhällsproblem. Föräldrar, kommuner, skolor och företag måste gemensamt skapa fler möjligheter för barn att röra sig.

Föräldrarnas roll är central, men ansvaret vilar också på samhället i stort. Vad händer när lekplatser försvinner och skärmtid ersätter fysisk aktivitet? Vi ser redan konsekvenserna i form av ökande fetma, koncentrationssvårigheter och psykisk ohälsa bland barn. Detta är en utveckling vi måste bryta.

Forskning visar att fysisk aktivitet stärker både den fysiska och psykiska hälsan. Barn som rör sig regelbundet får bättre koncentration, sömn och välmående. Genom lek utvecklar barn sina motoriska färdigheter, kreativitet och sociala förmågor, vilket är avgörande för deras framtid.

Trots detta minskar lekens omfattning. Många föräldrar oroar sig idag för att deras barn rör sig för lite och de flesta är medvetna om farorna med för mycket skärmtid. Men ska vi kunna göra något åt detta räcker det inte med rekommendationer och förbud, det måste också finnas andra alternativ för barnen.

Det är dags att agera. Vi behöver fler trygga och tillgängliga platser för lek och rörelse. Kommunerna har ett ansvar för att lekplatserna inte bara står och förfaller som de gör på många platser i dag. Om de börjar bli slitna – ersätt dem med nya spännande möjligheter för barnen i stället för att ta bort dem. Vi måste stödja barnens aktiva lek, inte bara genom organiserad idrott utan också genom att ge dem tid att leka fritt. På skolgårdar, i rörelserum och i bostadsområdet. På så sätt kan vi skapa förutsättningar för att på riktigt minska skärmtiden.

Politiker, framfört allt ute i kommunerna, behöver satsa mer på rörelse i förskolan, skolan och i bostadsområden och inte se det som onödig lyx. Det är en investering i minskade vårdkostnader i framtiden. Låt barnen få utveckla sin fysiska och psykiska hälsa. Vi kan inte förlora en hel generation på grund av skärmar och besparingar.