”Vi kunde ha haft en katastrof” – bussföraren om skräcksekunden i olyckan
”Vi kunde ha haft en katastrof” – bussföraren om skräcksekundenHan sitter i sin soffa, med en filt över benen och en blick som fortfarande är långt borta. BussförarenMikael Pettersson, 54, är hemma efter att ha blivit utskriven från sjukhuset. Nu, för första gången, berättar han om de kaotiska sekunderna som kunde ha slutat så mycket värre.”Det var inte ett ljud. Inget gnisslande, inget knak. Bara en plötslig, våldsam stöt – och så var vi inte på vägen längre.””Allt gick i slow motion”
Pettersson, som har kört buss i 22 år, beskriver en känsla av total maktlöshet. Bussen, som var på väg in mot stan med 23 passagerare, träffades plötsligt i sidan av en personbil som kom från en mindre väg.”Jag såg bilen i ögonvrån, bara en blinkning. Det fanns ingen tid att reagera. Ratten blev varm i mina händer, men jag kunde inte styra. Allt gick i slow motion och samtidigt för snabbt. Jag hörde skrik. Tänkte bara: ’Nu händer det. Nu går det inte att stoppa.’.”Handlingen som räddade liv
I den kaotiska situationen lyckades Pettersson, enligt den första utredningen, utföra två avgörande manövrar: att inte tvärbromsa och att försökt styra bort från ett djuker och istället mot ett öppet, gräsbevuxet dike.”Instinkten, träningsinstinkten, tar över. Man tänker inte, man gör. Att bromsa hade fått oss att sladda, att vält. Jag försökte istället styra in på ett ställe där stöten skulle bli lindrigast.”Hans val kan ha varit avgörande. Bussen stannade med kraftig sidolutning i diket. Bilen, en mindre personbil, krossades i frampartiet.Passagerarnas hjältarMikael berättar med darrande röst om de första minuterna efter kollisionen.”Det var fullständigt kaos. Gråt, skrik. Men sedan… sedan hände något. Några av passagerarna, unga killar och en medelålders kvinna, tog omedelbart ledningen. De höll huvudet kallt, brydde sig om de andra, ringde 112 och fick ut folk som var chockade. De var hjältar. Jag satt kvar, försökte andas, försökte förstå om jag kunde göra mer.””Vi hade tur – ren tur”
Trots den chockande händelsen klarade sig alla i bussen med mindre skador – whiplash, skärsår och chock. Föraren av personbilen blev svårare skadad men är nu ur livsfara.”Polisen sa till mig: ’Mikael, med den hastigheten och vinkeln… ni hade tur. Ren tur.’ Det är det som gör mig sjuk. Vi kunde ha haft en katastrof. En verklig katastrof”, säger han och tittar ner på sina händer.Han kommer att vara sjukskriven i veckor, både på grund av fysiska smärtor i nacke och rygg, och den psykiska påfrestningen. Trafikverket och polisens olycksutredning pågår fortfarande, med fokus på varför bilen inte stannade vid utfartsleden.”Jag tänker på det varje natt. Ljudet. Stöten. Skriken. Och tänker: ’Det kunde ha varit så mycket värre’. Jag är så tacksam att det inte var det”, avslutar Mikael Pettersson, med en blick som ännu inte riktigt är tillbaka i nuet.
