Bekämpa psykisk ohälsa – låt enbart kvinnor rösta

DEBATT. 2005 gav författaren Cormac McCarthy ut boken No country for old men och den filmades två år senare med Javier Bardem i huvudrollen. Det äger nog sin giltighet att det amerikanska samhället kan vara svårt att navigera i för en gammal man. Men det är nog minst lika svårt att i Sverige vara en ung kvinna.

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällefrågor, MUCF, uppger att den psykiska ohälsan ökar bland unga och det är framförallt bland flickor och unga kvinnor man märker detta.

 Bland unga mellan 13-18 år uppger 57 procent av killarna att de har psykosomatiska symtom som huvudvärk, magont eller sömnproblem. Motsvarande siffra för tjejerna är 81 procent.

 Vad gäller upplevelse av ängslan, oro eller ångest anger 45 procent av killarna att de har problem medan siffran för tjejer är 69 procent.

 Vård på grund av psykisk ohälsa är 12 procent för unga män medan unga flickor ligger på 20 procent.

 Även vad gäller riskkonsumtion av alkohol ligger tjejerna högre, 27 procent mot killarnas 19 procent.

 Inneliggande på sjukhus efter suicidförsök eller självskadebeteende är fyra gånger högre för flickor.

 Enligt en bedömning av BUP i Halland har 20 procent av ungdomar haft depression i slutet av tonåren, och det ökar särskilt bland tjejerna.

Vad beror denna psykiska ohälsa på och varför är det framförallt flickor och unga kvinnor som drabbas?

Sociala medier och influencers stora påverkansfaktorer för tjejers mående

Enligt Sveriges kvinnoorganisationer är sociala medier och influencers stora påverkansfaktorer för tjejers mående och livsvillkor. Man framhåller objektivisering, snäva skönhetsideal och en ouppnåelig livsstil som bidragande orsaker till psykisk ohälsa.

Influencer kommer från engelskans ord för influera som innebär påverka. Det kan delas upp i kändisinfluensers och det man kallar native influenser som är från början vanliga personer som slagit sig fram och fått många följare. Influencer marketing innebär att företag betalar en influencer för att visa upp och marknadsföra vissa produkter. Denna marknad har ökat stort på kort tid och omsätter numera stora summor. 35 procent av unga kvinnor följer regelbundet en eller flera influencer på nätet. Det är framförallt ungdomar födda på 90-tal och 00-tal som är aktiva följare.

Mycket av innehållet som tjejerna matas med handlar om utseende och skönhetsprodukter. När en ung person börjar fokusera på detta ökar också betydelsen av det, man tillskriver utseendet en allt större vikt och blir mer observant på hur man själv ser ut. Ett bristande självförtroende kan utvecklas till kroppsfixering och på sikt leda till viktstörningar och sluta i anorexi.

Även ett allt för stort fokus på kläder, smink och accessoarer kan innebära att man börjar handla allt större mängd av detta vilket innebär en ekonomisk belastning, ibland även för föräldrarna. Ett överdrivet intresse för kläder kan leda till shoppingmissbruk vilket innebär att den unga kvinnan ägnar en så stor del av sin tid åt detta att andra aktiviteter som skola och socialt umgänge blir lidande. Det som händer i stunden när man shoppar är nämligen att det blir en tillfällig stimulering i våra inre belöningssystem och risken är påtaglig att det blir vanebildande och svårt att bryta.

Sämre ekonomi innebär större slitningar

Enligt Folkhälsomyndigheten finns det en koppling mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska förhållanden. En anledning till att ohälsan ökar kan alltså vara att det blivit allt svårare att få ekonomin att gå ihop när arbetslösheten är hög.

I ålderspannet 16-29 år är det 130 000 som varken arbetar eller studerar. Detta samtidigt som både matpriser och hyror ökar kraftigt. Det har blivit en hårdare konkurrens till de flesta högskoleutbildningar och det har blivit i det närmaste omöjligt att hitta en egen billig bostad. Sämre ekonomi innebär större slitningar i många familjer vilket leder till att det känslomässiga stödet till barn och unga vuxna blir lidande. Detta samtidigt som samhällsklimatet blivit hårdare.

Folkhälsomyndighetens kartläggning av psykisk ohälsa visar att viktiga orsaker till ungas problem är krav och förväntningar, både egna och andras, vad gäller skola, utseende och social status. Tjejerna är här extra utsatta eftersom de lättare utvecklar en känslighet för hur man ser ut och hur andra ser på en själv.

En annan sak som utmärker unga kvinnor är att de har en annan politisk hemvist än flertalet jämnåriga män. I senaste valet röstade 58 procent av män mellan 18-29 år på något av Tidöpartierna medan motsvarande siffra för kvinnorna var 29 procent. 35 procent av den unga männen röstade på oppositionen mot 70 procent av kvinnorna. I EU-valet var det ännu större skillnad, hela 27 procent av de unga kvinnorna röstade på miljöpartiet medan nästan lika många unga män röstade på SD.

Låt enbart kvinnor ha rösträtt

Denna stora skillnad mellan könen kan mycket väl vara en anledning till att det är de unga kvinnorna som mår sämst. Att vara engagerad i frågor som en hållbar klimatpolitik och bättre socioekonomiska förhållanden och sedan se vad regeringens politik leder till innebär såklart en psykisk belastning. Hade enbart kvinnor fått rösta hade vi haft en helt annan politisk inriktning.

Kvinnlig rösträtt infördes 1921. Först då fick kvinnorna ta del av det politiska livet. Under århundraden hade de då varit förpassade till hemmet och ofta varit underställda en man. Något som skulle få unga kvinnor att må bättre och mer aktivt kunna påverka det politiska livet skulle vara om man lät enbart kvinnor ha rösträtt. Historiskt sett skulle det inte vara mer än rättvist och det skulle helt säkert lyfta deras självförtroende och även innebära en helt annan politik med mycket mer av för oss människor viktiga frågor som hållbarhet, jämlikhet och rättvisa.

Om inte detta går att genomföra bör man begränsa möjligheterna för influencers att marknadsföra sina produkter till våra ungdomar, öka resurserna till BUP, bygga fler billiga bostäder, förstatliga arbetsförmedlingen, införa en aktiv arbetsmarknadspolitik, sänka matpriserna, öka barnbidraget, stoppa möjligheten att låta skolpengen hamna i skatteparadis m.m.

Vi måste bry oss mer om den uppväxande generationen av unga kvinnor!

Anders Ljungqvist, Leg. psykolog